Arbeta inom militärenArbeta inom militären
Historia och traditionerHistoria och traditioner
Sveriges försvarsmakt
Den 1 januari år 1975 antogs samlingsnamnet Försvarsmakten. Nästan 20 år senare, i juni 1994, bildades istället myndigheten Försvarsmakten. Med högkvarter på Lidingövägen i Stockholm och med konungariket Sveriges regering som överbefälhavare, leds Sveriges försvarsmakt av statsråd tillika försvarsminister Peter Hultqvist.
Försvarsministern utses av statsministern sedan mitten av 70-talet – en post som bland annat omfattas av rollen som statsministerns närmaste rådgivare i försvarsfrågor. Utöver försvarsministerposten finns det två riktigt höga poster inom Försvarsdepartementet: överbefälhavare och generaldirektör. Den prestigefyllda posten som överbefälhavare innehas av general Micael Bydén, medan posten som generaldirektör innehas av ämbetsman Peter Sandwall (i skrivande stund).
Försvarsmaktens organisation
Inom Försvarsmakten finns ett antal instanser som var och en har en chef, eller befälhavare som det oftast heter i militärsammanhang. Nedan presenteras de olika försvarsgrenarna inom den svenska Försvarsmakten.
– Armén
Armén (tidigare Kungliga svenska armén) är en av tre försvarsgrenar inom Försvarsmakten i Sverige. Grundad 1521 med den sittande monarken som chef, något som höll i sig fram till och med 1975.
1937 instiftades CA, Chefen för armén, en post som innebar att leda armén i fredstid. Posten avskaffades dock 1994 efter en stor omorganisation inom Försvarsmakten. Istället tillkom en ny post i form av Chefen för arméledningen och den förste att inneha den posten hette Per Sylvan.
I skrivande stund är det generalmajor Karl Engelbrektson som är befälhavare över den svenska armén och har så varit sedan 2019. Engelbrektson basar över något färre soldater än vad tidigare arméchefer har gjort, då antalet soldater har blivit färre med åren.
Arméns huvuduppgift är att organisera, utveckla och utbilda svenska förband inom områdena markstrid och luftvärn. De förband som ingår i den svenska armén är:
– luftvärnet
– ingenjörstrupperna
– pansartrupperna
– kavalleriet
– artilleriet
– signaltrupperna
– infanteriet
– trängtrupperna
– Marinen
Svenska Marinens främsta uppgift är att bevaka Sveriges vatten och kuster för att se till så att kontrollen förblir svensk. Sedan grundandet 1522 har marinen verkat inom en rad olika områden och i olika former. Men numera består förbandet av två vapenslag, nämligen flottan och amfibiekåren.
2020 utsågs Ewa Skoog Haslum till Sveriges marinchef. Hon ersatte Jens Nykvist som innehade posten mellan 2016 och 2020, som i sin tur tog över posten efter Jan Törnqvist (2014-2016).
– Flygvapnet
Svenska flygvapnet ska förvara Sverige mot attacker på hav och land, samt för att hämta in underrättelser med hjälp av spanings-, jakt- och attackflygplan.
2019 utsågs generalmajor Carl-Johan Edström till överbefälhavare för Flygvapnet och till sitt förfogande har han över etthundra flygplan. Den kanske mest kända modellen heter JAS 39 Gripen som tillverkas av SAAB.
Flygvapnet är uppdelat i sju förbandstyper, som i sin tur är fördelade på de sex flottiljerna stridsflygförband, transportflygförband, signalspaningsflygförband, radarflygförband, helikopterförband samt bas- och ledningsförband.
– Hemvärnet
Sveriges nationella skyddsstyrkor har funnits sedan 1940, och har under årens lopp verkat inom olika områden. Sedan år 2000 utgör hemvärnet huvuddelen av Försvarsmaktens personalstyrka (frivillignivå). Huvuduppgiften är att skydda, bevaka och stödja samhället i händelse av svåra påfrestningar.
Posten som befälhavare och högste chef över hemvärnet innehas av rikshemvärnschef (RiksHvC) Gustaf Petri, som bland annat ansvarar för utbildningen av personal.
Försvarsmaktens ansvarsområden
Grundorganisationen ansvarar för att utveckla, vidmakthålla samt avveckla krigsförband samt för att vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens. I händelse att Sveriges gränser kränks avvisas motparten av Försvarsmakten, som i detta avseende är landets främsta säkerhetspolitiska instrument.
När det rör nationella eller internationella insatser är det ÖB som har det självklara befälet, men ÖB har även hjälp av NS (insatsledningen) som består av NSS (insatsstaben) samt ytterligare tre staber:
– ATS (Arméns Taktiska Stab) med brigadgeneral Fredrik Ståhlberg i spetsen.
– FTS (Flygvapnets Taktiska Stab) med brigadgeneral Carl-Johan Edström i spetsen, samt överste Tommy Pettersson som stabschef.
– MTS (Marinens Taktiska Stab) med befälhavare konteramiral Jens Nykvist i spetsen.
De olika graderna
Brigadgeneral
Inom den svenska Försvarsmakten rankas brigadgeneralen som fjärde högsta officersgrad. En brigadgeneral är en högre grad än överste, men en lägre grad än generalmajor.
Stabschef
Stabschef är en militär officersgrad som har högst, alternativt näst högst, rang under generalsgrad.
Konteramiral
Konteramiralens grad motsvarande generalmajoren, som är över flottiljamiral men under viceamiral.
ÖB
Chefen för förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten kallas för överbefälhavare, viket förkortas ÖB. Försvarsmakten sorterar i sin tur under försvarsdepartementet.
Den person som innehar ÖB-ämbetet innehar Sveriges högsta militära yrkespost, viket motsvaras av benämningen försvarschef inom EU och Nato. Sveriges ÖB heter, i skrivande stund, Micael Bydén.
Försvarsmaktens arbetsuppgifter
Försvarsmakten
– Arbetar fredsbevarande och fredsframtvingande genom att skicka trupper till konflikt- eller krigsdrabbade områden runt om i världen.
– Utför fredsbevarande operationer med stöd av FN:s stadgar (kap. VI) och med hjälp av FN:s fredsbevarande styrkor.
– Deltar i fredsbevarande styrkor organiserade av NATO, USA, Afrikanska Unionen och ECOWAS.
– Utför fredsframtvingande operationer genom att agera part i konflikter med stöd av FN:s stadgar (kap. VII).
Det som främst skiljer fredsframtvingande insatser från fredsbevarande insatser är att de förstnämnda används för att tvinga den ena, eller flera parter, att hålla sig till ett fredsavtal. Något som oftast sker genom politiska eller ekonomiska sanktioner (ibland genom våld).
I fredsbevarande operationer handlar det snarare att undvika ingripande och att genom blotta närvaron försöka skapa lugn och minskad spänning.
Snabbfakta om Försvarsmaktens arbets- och ansvarsområden
Försvarsmakten arbetar fredsbevarande och/eller fredsframtvingande.
Ansvar: vidmakthålla och utveckla Försvarsmaktens kompetens.
Ansvar: utveckla, vidmakthålla, avveckla krigsförband.
Höga grader: brigadgeneral, stabschef, konteramiral.
Sveriges försvarsminister: Peter Hultqvist.
Sveriges överbefälhavare: Micael Bydén.
Vapenför ålder: 18-47 år.
Stående styrkor: 14 600.
Reservstyrkor: 32 500.
Aktiva styrkor: 426.
Aktiva verksamheter
När den allmänna värnplikten avskaffades 2010 ersattes den av diverse frivilligstyrkor i kombination med professionella styrkor. Bland de frivilliga styrkorna är det nog hemvärnet som är den mest kända nationella skyddsstyrkan.
Ledningsregementet
Sedan 2007 har även det försvarsmaktsgemensamma förbandet Ledningsregementet (LedR) verkat, med utgångspunkt i Enköping. Förbandet omfattar såväl armén som marinen och flygvapnet.
Göta ingenjörregemente
I Eksjö finns förbandsledningen för Göta ingenjörregemente – ett ingenjörsförband inom armén som har funnits sedan 1878 och verkat i olika former sen dess.
Arméns jägarbataljon
Mer känd som AJB, eller 193 – Arméns jägarbataljon är ett kavalleri- och jägarförband som har funnits sedan 2005 och är förlagt i Arvidsjaur, i det som kallas ”Detachementet Norrlands dragoner”.
Särskilda operationsgruppen
Mer känt som SOG, och en del av FM SF som är en förkortning av Försvarsmaktens specialförband.
Verksamma sedan 2011 med Karlsborgs garnison (Västergötland) som utgångspunkt. Vem/vilka som är befälhavare, ställföreträdande befälhavare och stabschef är hemligt, likaså SOG:s storlek.
Hemvärnet
Eller Sveriges nationella skyddsstyrka, utgör numera huvuddelen av de nationella skyddsstyrkor som finns inom den svenska Försvarsmakten. Hemvärnet har som uppgift att bevaka och skydda viktiga objekt, och även skydda landets infrastruktur mot sabotage. Man arbetar även samhällsstöttande i samband med naturkatastrofer eller liknande.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
MUST, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, är även det en viktig verksamhet inom Försvarsmakten då MUST delvis utgör landets militära underrättelsetjänst. Detta är alltså en verksamhet som har som uppgift att söka fram relevant information (ur militär synpunkt) om främmande makt. Dessutom ansvarar man till stora delar för den Sveriges militära säkerhetstjänst.
Inom de olika verksamhetsområdena finns det ett antal verksamhetskontor, varav Underrättelsekontoret (förkortas UNDK), Säkerhetskontoret (förkortas SÄKK) och Kontoret för särskild inhämtning (förkortas KSI) tillhör några av de mest aktiva.
Grundutbildning och skolor
Att arbeta inom det militära är ett vitt begrepp då det finns mängder med olika yrkeskategorier att välja mellan. Oavsett vilken eller vilka man vill prova på, börjar de alla med en grundutbildning som består av en teoretisk och en praktisk del. Den sistnämnda inkluderar värnplikt.
Grundutbildning med värnplikt
Det finns totalt 18 olika organisationer som går under samlingsnamnet Frivilligorganisationerna. Dessa organisationer bidrar var och en på sitt till det civila och militära försvaret i Sverige. Vad organisationerna också gör är att rekrytera samt utbilda andra frivilliga som vill arbeta som stöd för samhällets i olika krishanteringssituationer.
För den som vill utbilda sig till officer finns det tre utbildningar, eftersom det finns tre olika officersroller inom förvaret. Även om de kan skilja sig åt en del går officersrollen ut på att vara ledare, samt att ansvara för såväl personal som en verksamhet.
Även SOG rekryterar soldater och officerare en gång per år. Uttagningen sker i två delar: fält och medicin/psykologi.
För övriga utbildningar går det bra att vända sig till någon av Försvarsmaktens gemensamma skolor som finns utspridda i landet:
Eksjö
Amröjskolan och Fältarbetsskolan
Enköping
Ledningsskolan
Halmstad
Försvarsmaktens tekniska skola
Militärhögskolan
Kallinge
Flygbasjägarskolan
Karlsborg
Fallskärmsjägarskolan
Försvarsmaktens överlevnadsskola
Karlskrona
Sjöstridsskolan
Linköping
Flygvapnets flygskola
Skövde
Logistikskolan
Markstridsskolan
Solna
Militärhögskolan Karlberg
Södertälje
Hemvärnets stridsskola
Uppsala
Luftstridsskolan
Tolkskolan
Yrkeskategorier
Precis som det finns mängder med utbildningar både internt och externt för den som önskar jobba inom det militära, så finns det också mängder med yrkeskategorier att välja mellan.
Det går till exempel att arbeta inom Försvarsmaktens olika instanser armén, marinen, flygvapnet eller hemvärnet, där man bland annat kan tjänstgöra som officer, soldat, sjöman, kock, hemvärnssoldat (frivillig), vagnchef, flygtekniker, sambandsoperatör med mera.
Arbetsuppgifterna för en soldat varierar och ser olika ut vad gäller fysisk påfrestning, förflyttning, bevakning och andra stridsförberedande övningar. Exempel på arbetsområden kan vara säkerhetstjänst, tekniskt underhåll, ledning, fordonstekniker och underrättelsetjänst.
För den som vill prova på officersyrket kan det vara bra att veta att det finns över sjuttio olika officersbefattningar inom den svenska Försvarsmakten, som exempelvis underrättelseofficer, teknisk officer och markstridsofficer. Det krävs en gedigen utbildning oavsett vilken befattning man väljer.
Militära yrken för motorintresserade
Yrke: Fordonsförare
Områden: Armén, Ledning, Logistik
Yrke: Logistiksoldat
Område: Armén, ledning, logistik, marinen
Yrke: Stridsfordonsförare
Område: Armén, ledning, logistik
Yrke: Vagnchef
Område: Armén, ledning, logistik
Yrke: Motorredskapsförare
Område: Armén
Yrke: Stridsvagnsförare
Område: Armén
Yrke: Systemtekniker
Område: Logistik, marinen
Yrke: Flygmekaniker
Område: Flygvapnet, logistik
Yrke: Sambandsoperatör
Område: Logistik, marinen
Yrke: Mekaniker
Område: Armén, logistik
Militäruniformen genom åren
Att en uniform kännetecknas av att den är likformig och följer vissa regler kan nog de flesta känna igen. Det är en tjänstedräkt som ofta bärs med någon form av gradbeteckning inom det militära.
Hur tjänstedräkten, eller uniformen, är utformad varierar från en arbetsgivare och arbetsplats till en annan, men även mellan länder och olika yrkesgrupper. Kön och religionstillhörighet kan också påverka hur uniformen är utformad. Men hur har uniformer burits genom årens lopp?
1600-tal
Hatt, krås, justaucorps, knäbyxor, knästrumpor och lackskor med spänne; alltihop nästintill identiska för såväl den militära uniformen som den civila uniformen, även kallad modedräkten. Åtminstone när vi rör oss i den senare delen av 1600-talet.
1700-tal
Uniform och modedräkt följs åt när det gäller hattbrättenas uppvikning på de trekantshattar som var högsta mode under 1700-taket. Även smala knäbyxor och knästrumpor håller i sig.
I samband med att den kungliga armén ersatte den så kallade legoknektsarmén började regementena förses med likformig klädedräkt. Silver- och guldknappar, olikfärgade och olika utformade uppslag, byxor, västar och ficklock användes för att skilja olika förband åt.
1800-tal
Under 1800-talet övergick merparten av alla länder till mer praktiska, blå uniformer, undantaget Ryssland, som enligt tradition hade en grön uniformsfärg. Även Storbritannien bibehöll sin röda uniform, även om den brittisk-indiska armén började bära uniformer av inhemskt khakifärgat tyg,
1900-tal
Husarmössa, dolma och pelisse var tidstypiskt under 1900-talet och bars i flertalet länder världen över. Så småningom blev kamouflagefärger allt vanligare, men först endast som enfärgad khaki, grön, brun eller grå. Efterhand utvecklades trenden med olikfärgat kamouflagemönster.
När vi är framme vid övergången till det som kallas ”den moderna tiden” började civiluniformerna tas i bruk, vilket inte minst gäller för statligt anställda tjänstemän.
Värnplikt i Sverige
Den svenska värnplikten återupptogs år 2014, efter att ha varit vilande i fyra års tid. 2018 utökades värnplikten, vilket betyder att ett antal män och kvinnor mönstras för en militär grundutbildning på årlig basis.
För att mönstra krävs det att man har fyllt 18 år och kan delta i grundutbildningen som pågår i 6-15 månader. Första delen är en tre månader lång grundläggande militär utbildning, medan andra delen är en så kallad befattningsutbildning som pågår i upp till ett år.
Utöver grundutbildningen ingår en repetitionsutbildning samt beredskaps- och krigstjänstgöring.
Historik
2004 – Slutpunkten för svensk försvarshistorias omriktning/omorganisation/neddragning.
2005 – 10 169 svenska kvinnor och män genomgår grundläggande värnpliktsutbildning.
2008 – 6 804 personer gör värnplikt.
2010 – Värnplikten pausas (vilande i fredstid) och ersätts av en totalförsvarsplikt som gäller för alla, oavsett kön, som är mellan 16 och 70 år gamla.
2014 – Försvarsmakten får åter lov att kalla till repetitionsutbildning.
2017 – Regeringen Löfven återinför mönstringsskyldigheten, vilket omfattar en grundutbildning inkl. värnplikt, vilket betyder att Sverige åter tillämpar lagen om totalförsvarsplikt.
2018 – 11 000 personer kallas till mönstring, varav cirka 8 000 är män och cirka 3 000 är kvinnor.
2020 – 13 000 personer (ungdomar) kallas till mönstring, varav cirka 5 000 personer genomför den grundutbildning som omfattar värnplikt.
Önskar du komma i kontant med oss? Fyll i formuläret enligt anvisning så kontaktar vi dig inom kort.